Precis så kan jag också tänka ibland ;-) Men man ska nog bara njuta och leva i nuet, och följa med... Härligt för dig :-) Och vilka fina bilder på dina "bebisar" :-)
alla: jag ska börja våga tro på lyckan. Inser nu att inlägget kan misstolkas – alltså jag mår jättebra och är lycklig nu. Men det har varit några rätt tuffa år. Förut. Och ibland slås jag av vilken stor skillnad det är på mitt liv nu...
Bor i Stockholm. Mamma till tre. Rötterna på de åländska klipporna. Italiensk make. Har bott i Italien och längtar ständigt tillbaka. Är galen i design och parmesan. Och en sak till – det här är en slags dagbok, eller rättare sagt ett kladdblock. Inget annat. Jobbar som frilansjournalist.
Hon småsprang på Gamla stans kullerstenar. De höga klackarna smattrade mot gatstenarna. Håret flög i vinden och hon verkade lite stressad. På väg någonstans. Skorna var knallröda och med smala remmar. Tånaglarna var målade i en ilsken röd färg. Handväskan på höger axel. En liten flicka höll hennes hand och försökte hålla samma snabba takt. Jag minns det som igår. Precis såsom jag själv alltid bär min handväska nu, nästan trettio år senare. Samma blick, drömmande och lite stressad. Irrande. Som om den längtar bort, men ändå inte. Som om den är rädd för att missa livet på något sätt. Rädd för att fastna i det vardagliga. Jag springer också helst med höga klackar på stadens gator.
9 kommentarer:
Ibland kan det vara väldigt bra att inte tänka för mycket utan bara följa med ... :D
Räds inte, njut!!!
Precis så kan jag också tänka ibland ;-) Men man ska nog bara njuta och leva i nuet, och följa med... Härligt för dig :-)
Och vilka fina bilder på dina "bebisar" :-)
Jante? Sjalv ar jag likadan. Njut sa lange det varar, hela livet ar upp- och nerforsbackar - vila benen i nerforsbackarna!
Du ska tro på dig själv, världens bästa Sara, och en underbar vän o samtalspartner:)
Nej det får du inte bli! Lev nu annars ångrar du dig! Om något verkar för bra för att vara sant, så är det inte det, det är bara bra helt enkelt:)
Kram!
Utan att vara insatt: Hav förtröstan...det mesta vänder uppåt och saker blir ljusare. kram
alla: jag ska börja våga tro på lyckan. Inser nu att inlägget kan misstolkas – alltså jag mår jättebra och är lycklig nu. Men det har varit några rätt tuffa år. Förut. Och ibland slås jag av vilken stor skillnad det är på mitt liv nu...
Flummiga tankar. :)
Skicka en kommentar