Bor i Stockholm. Mamma till tre. Rötterna på de åländska klipporna. Italiensk make. Har bott i Italien och längtar ständigt tillbaka. Är galen i design och parmesan. Och en sak till – det här är en slags dagbok, eller rättare sagt ett kladdblock. Inget annat. Jobbar som frilansjournalist.
Hon småsprang på Gamla stans kullerstenar. De höga klackarna smattrade mot gatstenarna. Håret flög i vinden och hon verkade lite stressad. På väg någonstans. Skorna var knallröda och med smala remmar. Tånaglarna var målade i en ilsken röd färg. Handväskan på höger axel. En liten flicka höll hennes hand och försökte hålla samma snabba takt. Jag minns det som igår. Precis såsom jag själv alltid bär min handväska nu, nästan trettio år senare. Samma blick, drömmande och lite stressad. Irrande. Som om den längtar bort, men ändå inte. Som om den är rädd för att missa livet på något sätt. Rädd för att fastna i det vardagliga. Jag springer också helst med höga klackar på stadens gator.
9 kommentarer:
Oj, så länge! Trevlig resa. Och jo, ta den med en tjock tröja under :-)
Ci vediamo!!!! Best of luck too!
Synd att du inte skulle till Luleå då hade jag kunnat bjuda på rödvin för att hålla värmen :D
Trevlig resa och akta dig för isbjörnar, de är som hungrigast denna tid på året.
camilla nu börjar det låta riktigt mysigt att åka norrut...
petra: tack. Åker tidigt imorgon bitti. Tar mellanjackan. :)
vdg: grazie, amica mia! E ci vediamo sabato!
camilla: jag är frestad! Och jag lovar dig att jag ska hålla ett extra öga på isbjörnarna! :)
ankie: ett (eller två) glas vin hos Camilla vore ju inte helt fel.
Ha det nu så himla trevligt och hälsa snön! ;)
jessika: jag hörde precis rykten från Sollefteåtrakten att snön är på väg att smälta med en ryslig fart! :)
Tjejer - ni är SÅ välkomna :D
Kanske innan du hunnit fram... :)
Skicka en kommentar