Solen sken och jag tillbringade dagen i solen tillsammans med fortfarande lite sjuk dotter och min kompis M. (Frilansandets fördelar. Nackdelarna tar vi nån annan gång.) Vi satt och lapade sol som utsvultna grekiska katter på en uteservering. Åt den godaste tortelloni man kan tänka sig, toppad med röd pesto och chili. Lät solen smeka vinterblek hud. Kände sminket svettas.
Och en ny mobil fick jag! Efter att ha lämnat in den där supertunna sony-ericsson en gång för mycket, kompenserade de mig med en silvrig sak i senaste modell. Promenerade, kände livet bubbla inom mig och helt plötsligt hade jag shoppat en skinnjacka. Röd. Som hetaste kärlek. Skratta inte. Tränade. Nu blir det inget mer bloggande idag för nu ska jag njuta av ett glas rött. Italienskt. Min italienska man har äntligen fattat grejen och slutat köpa moldaviskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Copyright © 2007-2008. Alla rättigheter förbehållna.
7 kommentarer:
Äntligen börjar det bli lite ordning på mannen ;D
Heja Italienaren :D!
Härligt inlägg. De där grekiska katterna är verkligen desperata och etsar sig i minnet. Små liven.
Var är du människa...hände detta sollapande i el Stockholmo?!
Njöt också av solen igår :) Idag sitter jag och huttrar med snö utanför fönstret. Det räcker nu herr snö...släpp in fru vår, eller vad hon nu heter!
camilla: eller hur? :)
vdg: mitt hjärta gråter när jag ser de där katterna...
ankie: yes, i Stockholm.
jessika: snö? Här är det mulet, men solen tittade faktiskt nyss fram en liten stund.
Du kan konsten, låt livet bubbla på:)
anna: ska försöka. :)
Skicka en kommentar