När båten fick mast & en födelsedag i rosa

Igår sprang jag omkring på Bullandös bryggor i högklackat och kort kjol. Okej, jag erkänner – det var inte den optimala outfiten just där. Just då. Solen sken och jag blev brun. Jag är en sån där som blir brun med en gång. Påmastningen gick bra. Ungarna sprang omkring och jag kunde nästan se dem framför mig, när de är en sisådär arton år och seglar själva. Jag vill ge dem friheten att våga ta sina egna vägar i livet, utan att vara beroende av mig. Den där knäppa morsan i högklackat på bryggorna. Tjatig, ilsken, stressig och säkert med alldeles för höga krav. Egentligen brukar jag ju alltid springa barfota när jag är vid havet. Jag älskar att känna sten, bryggor, sand och tång under mina fötter. Och solen bränna.

Redan nu känns det att solen kommer att bränna idag också. Det är den 1 juni 2008 och min tredje (fast egentligen är det ju fjärde) bebis börjar bli stor (hahaha) och fyller tre år. Det firades tidigt imorse med ett stort paket med ett rosa ponnyslott. Det enda hon önskat sig. Lyckan var total.