Jag tänkte egentligen inte alls skriva nåt inlägg idag. Just för att jag just nu bara skriver om sjuka barn. Och hur kul är det? Inte kul alls. Nu skriver jag dock mitt sista inlägg på den här seglivade sjukdomsföljetongen. Efter två (orkar inte ens förklara varför det blev två) läkarbesök imorse konstaterades det att alla i familjen utom jag har streptokocker. Ene sonen hade Scharlakansfeber förra veckan och vi som bara trodde att det var en vanlig influensa.
Jag har sovit två timmar inatt. Igen. Jag är trött. Sliten.
Längtar efter varmare tider: när solen värmer och jag kan sitta på en uteservering och känna livet bubbla inom mig. Typ så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Gör bara det då måste. Sålla bort allt annat. VIla och sov....... Kram till dig.
Usch vad jobbigt för er. Inte ofta alla blir såå sjuka, som tur är. Ta det bara lugnt nu, sov, ät och vila. Allt annat kan vänta.Krya på er!
Kramar
/Isa
Kramen till er alla! Det ljusnar ska du se ;)
Positivt:
*DU har inte streptocker. *Scharlakansfeber idag är inte hälften så aggressivt som det var förr i tiden (50-tal). Då fick de stackars barnen isoleras på infektionskliniken :-O
(min son har också haft det nyligen).
*Det är vår i luften!
Du ska bara veta hur det kostar på för mig att vara så positiv ;-)
Kram!
Och här kommer lilla jag och bubblar av positivism och livsglädje - trots att jag inte får dricka vin med min lilla Sara ikväll...
Lilla gumman. Klart du får skriva om sjuka barn, så är ju ditt liv just nu. Förhoppningsvis inte så länge till ...
Krya på dig kramar, lägg dig och vila och dröm om svalt vin på bästa uteserveringen :D
Kämpigt! Skickar en kram till dig :)
Usch! Och stackars er/dig! JAG ska aldrig mer skriva något om vad det kan vara. Eller nästa gång säger jag att det bara är värmeutslag eller nåt....
vdg: jag har läst och badat. :)
isa: tack för kram!
jessika: snabbt, hoppas jag!
petra: tack, du superpositiva människa! :)
anna: vin så fort som möjligt?
camilla: jag drömmer om bästa uteserveringen medan snöblasket härjar utanför!
vera: tusen tack för kramen!
Skicka en kommentar