Vi skulle fira en sak tillsammans med våra vänner L och N. L och jag har känt varandra sedan vi var sex år gamla och i år blir det alltså trettio år! Oj. Hur gick det till? Jag känner mig inte en dag äldre än 27, som jag var den dagen jag blev mamma till två små på en och samma gång. Där stannade livet på nåt märkligt sätt, även om det i alla andra avseenden rinner på i en ryslig fart.
L och jag hoppade hage tillsammans i skolan i Gamla Stan. Hon var med på mitt landställe på Åland. Jag seglade med hennes familj. Vi reste tillsammans: Kroatien, Schweiz, Turkiet och Italien. Vi sprang ut i livet tillsammans.
Igår, trettio år efter vårt första möte, åt vi den godaste middag jag ätit på Döden i Grytan. Det var gudomligt gott. På vägen hem stannade vi till på en kubansk bar.
Jag är fortfarande mätt. Och hör salsamusiken i mitt sinne.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar